Utter

K�nnetecken
Upp till 135 cm l�ng med svansen medr�knat. Vikt mellan 2-8 kg. Gl�nsande m�rkt brun p�ls, Cylindrisk kroppform, korta ben med simhud mellan t�rna samt sm� �ron, som �r slutbara genom ett hudveck, f�r att hindra vattnet. De tillh�r m�rddjuren.

F�da
Mest fisk, grodor och kr�ftdjur. F�dan skaffas i regel ur vattnet.

Utbredning
Arten h�r hemma i Europa, Asien samt nordv�stra Afrika. H�ller till havskuster och i s�tvatten och bor oftast i naturliga h�lor vid strandkanten. Kan �ven i sandig eller i grusig mark gr�va sitt gryt. Uttern fanns f�rr i hela Sverige f�rutom Gotland. I Svealand och g�taland �terst�r nu endast enstaka individer efter en drastisk nedg�ng fr�n omkring 1950.

Uttern jagar sm�fisk i alla typer av vatten, fr�n sm� b�ckar till stora �lvar, i sj�ar och �ven i v�ra stora sk�rg�rdar. F�rr var den vanligast just d�r. Den tillbringar mesta delen av sitt liv i vatten. Uttern �r skygg men under vintern s�ker den upp grunt och �ppet vatten med fisk och d� kan den komma n�ra bebyggelsen. I vintras var det m�nga Norrt�ljebor som kunde studera en utter som jagade fisk mitt inne i stan. Den l�t sig inte st�ras av ett bulrigt diskotek n�gon meter bakom ryggen.

Uttern jagar s�llan i vatten som �r djupare �n n�gra meter. P� vintern avsl�jar den sig ofta med sina sp�r. Man kan ocks� se utterspilning vid den sj� eller vattendrag d�r den lever. Spillningen �r l�st sammanh�llen med m�nga fiskben och har en speciell doft.

Om man tittar p� Sveriges karta f�rst�r man att uttern tidigare varit ett vanligt djur. Uttersk�r, Uttran, Uttervik, Utterb�cken m fl. Men det t�ta och vackra p�lsen gjorde den till ett eftertraktat byte. Fr�n gammal jaktstatestik framg�r att i slutet av 1940-talet och i b�rjan av 1950 sk�ts mellan  1000 och 1500 uttrar varje �r. Men sen h�nde n�got, allt f�rre uttrar visade sig. s� 1968 fridlystes uttern. I mitten av 1700-talet var utterstammen i s�dra Sverige s� l�g att man b�rjade tala om utrotning. Men nu finns det dock tecken p� att utterstammen �kat. Denna positivabed�mnig grundas p� att antalet inl�mnade d�da uttrar till Naturhistoriska Riksmuseet har �kat. ( Uttern h�r till staten och d�da djur ska l�mnas till polisen ). Fler d�da djur m�ste ju betyda fler levande djur. Under �ren 1990-95 har 54 d�da uttrar l�mnats in vilket �r ungef�r det samma som kom in under hela 70-talet

Man vet nu att uttern finns lite var stans i V�sternorrland. Det har �ven rapporterats fr�n Bohusl�ns sk�rg�rd d�r uttern inte funnits p� m�nga �r. Det v�rkar �ven som om bestndet i omr�det mellan Uppsala och norrt�lje har �kat. Idag finns det �ven utter i S�rmlands sk�rg�rd d�r dem inte synts p� decennier. Denna �kning kan vara en f�ljd av den st�rre utplantering som gjordes under 80-talet i S�rmland. Detta �r den enda utplantering som gjorts i Sverige. 34 ett�riga uttrar sl�pptes varav 23 av dem var radiom�rkta. WWF funderar nu p� om fler utplanteringar skall ske eller om de positiva tecken man f�tt betyder p� att utterstammen kan �ka �nd�.

Anledningen till att det gick s� illa f�r uttern f�r 30-40 �r sedan �r biolegerna nu s�kra p�. Huvudsaken var milj�giftet PCB. Fisken, som �r utterns huvudf�da har d� blivit f�rgiftad. Man vet att s�larnas fortplantnig slogs ut av de h�ga PCB-halterna i �stersj�n och samtidigt minskade �ven utterbest�ndet. PCB skulle ocks� kunna vara orsaken till att utterbest�ndet i n�stan hela det industrialiserade Europa har f�rsvunnit. I Baltikum d�remot �r PCB-halterna l�ga och d�r finns det �nnu rikligt med utter.

idag �r PCB-halten i Sverige fisk 30-40% l�gre �n p� 70-talet och halterna i uttern �r nu endast en femtedel av tidigare v�rden. Detta betyder att uttern borde kunna repa sig.

Men det finns �ven andra hot mot uttern. Trafiken tar en del och uttrarna fastnar inte allt f�r s�llan i fiskeredskap. Uttrarna �ter g�rna grodor och efter utvikningar minskar best�ndet av grodorna. Det �r �r dessa saker som man nu b�r f�rb�ttra.

Men �nnu �r uttern ovanlig. Ingen vet exakt hur m�nga uttrar nu finns i Sverige, men man r�knar med ett hundratal och sannolikt lever nio av tio av dessa i norra Sverige. Att uttern sen har utsets till �rets kampanjdjur kommer nog att leda till en liten �kning bland utter best�ndet. Om inte s� kommer i alla fall m�nga att f� upp �gonen f�r dessa s�llsynta djur.